Wow, ett vinglas senare och allt vill bara ut (tankar, känslor i ord osv)
Känns som att dessa tårar kommer smyga sig fram när vi ses, så utifall att det händer så ska ni veta att det är bara kärlek och glädje över att äntligen träffa er igen!
Jag har i alla fall bestämt mig att köpa gymkort så fort lönen kommer och sen börja träna ordentligt. Hade ännu hellre sett att ha en gympartner, men det löser sig eftersom, då jag inte egentligen är någon blyg j*vel.
My love for London, första veckan avklarad+några dygn
Rätt ödmjuk och omtumlad
Hemvändaren gör mål.
Vad hände sen? Som idag. Jadu, det känns som att sugas in i dammsugaren. Fy fasen vad jag har en dålig dag idag. Och jag vet om det, men ändå reagerar jag helt galet till vissa saker.
Som när en vän till mig sa att han laddat ner porr i hd-kvalitet. Då blev jag äcklad :S jag som inte alls nånsin är fin i kanten :S jag förstår mig inte på mig själv.
Och nu då, börjar jag lipa för att jag inte får se hockeyn. Asså seriöst?! Tjejsur? Pms typ? Jag har inte ens mens.
Fattar inte varför jag får sånna idiotiska utspel. Typ utskällningar hit o dit. Gav värsta utskällningen till morsan för att dom inte sagt att det var hockey och för att dom inte hämtat mig.
När jag börjar rannsaka mig själv så känner jag ju vad som är felet. Är frustrerad. Känner att jag vill komma hem. Fastän jag trivs här som att det vore hemma. Jag har sovit alldeles för länge och konstiga tider. Jag äter inte ordentligt. Plus att jag äter en antibiotika som gör mig illamående. Är hungrig i detta nu.
Nej men jag är frustrerad. Har känt så länge nu att det måste hända nånting i mitt liv. Känner mig bara så fruktansvärt understimulerad. Och jag vet att ett par joggingturer i veckan hade löst det problemet men jag är förkyld nu så avstår. Dock medför det beslutet att jag är tjejsur och frustrerad.
Vill i alla fall inte låta det gå ut över andra, så om någon läser detta som råkat ut för lite hetsigt humör från min sida så har ni förklaringen framför er.
Vän: "Glöm inte bort att du är underbar, Chirre"
Tack vännen, men jag kan inte se det just nu.
Vill se hockeyn!!!! Men får inte, och måste bara acceptera det. Jaja, det är inte hela världen.
Tack alla som läst, ha en fin dag!
Fyra aktuella!
Fyyy, sååå jävla mycket drama det har varit! Är fullkomligt less på allt! Nu är det pdol, man lever här o nu! Fredag idag, och taggen är inte riktigt infunnen, varav jag sitter o skriver nu, i hopp om att släppa saker o ting. Det är färdiggnatat o färdigtjatat! När en person inte kan ta emot en så ärlig och riktig ursäkt, som jag med gråt i halsen utdelat, så är det inte mycket man kan göra. Du, jag vill inget mer med dig, varken bråk eller stämningshöjare. Kan du vara en vän, så är det bra, du är ju som speciell på något vis!
Flytt
Jag har något som jag inte delat med alla ännu. Jag ska kanske flytta, och ganska långt. Lagom långt. Till Sveriges framsida - Göteborg. Detta är ännu inte bestämt. Men jag har viljan och hjärtat med i beslutet som jag redan tagit! Det blir isf att dela lägenhet med söta, underbara Sofia (resten hemligt). Jag känner mig så jävla glad inför tanken att bo med den människan, och lära känna henne bättre. Och att flytta, är kanske bland det bästa jag kan göra för mitt jag och min själ. Den är i stort behov av stimulans och nya upplevelser. Jag har mycket som håller mig där jag är just nu, men vet att så mycket kommer att ta mig fram i livet där borta. Det skulle helt klart vara awesome att dela lägga med Sofia!!
Känslor
Det enda svåra. Du.
Jag vet att det är snabbt att säga en sådan sak, men jag har känslor för dig. Du är min vän, men när jag genomsöker mig själv, känner jag att du är så mycket mer än så för mig. Det är synd att du inte håller dörrarna öppna bara. Jag vet att du tänker samma som jag när du tittar in i mina ögon. Du kan bara inte släppa in mig med öppna armar. Jag förstår det. Du finns kvar, men som min vän. Tack för att du finns!
Hemma
Här bor jag, här har jag vuxit upp. Tusen minnen. Men jag är beredd att lämna allt detta fina för att prova mina vingar någon annanstans. Pite i mitt hjärta. Alltid. Även fast vissa saker är skit här, så är det här jag vill leva mitt liv. Senare. För det finns ingen annan stans som jag hade velat växa upp. Man formas till bra personer här uppe, och jag är stolt över vem jag är, och min syn på världen. Man blir ödmjuk av att bo i små samhällen. Piteå i mitt hjärta, för alltid!
Längesen
Det kliar i fingrarna lite, så detta känns bra, att jag kan sitta här en stund.
Strålande väder och härlig stämning i luften. Solen är glad idag :) men här sitter jag och lyssnar på Petters och Veronica Maggios Längesen.
Mysig men sorglig låt. Får en att sakna kärleken som f**n. Aja, vad gör man. Bara knoga vidare :)
Jag tycker att hjärnan är fachinerande, bara en sådan sak som att vi kan styra vårat humör så oerhört mycket genom att välja vad vi ska fokusera tankarna på. Dock så kan jag inte förklara varför jag väljer att tänka på sånt som dämpar en, men det är skönt nån gång att vara lite lugn och analyserande.
Jag har gjort så mycket roligt i mitt liv, varit på härliga o fantastiska resor, och skulle jag få det så skulle jag resa hela tiden. Det är ju bara så looooooooovelii, oftast!
En annan tanke som berör mig just nu handlar om alla vänner jag har. Det är en stor grupp människor som alla på olika sätt gjort mitt liv bättre, vissa har aldrig träffat den andra, men jag tänker på er alla. You put your stamp on me in a way :)
Det är fachinerande hur man kan känna att man växer och utvecklas hela tiden. Hur man varje dag känner sig rikare. Det som är tråkigt är att man så ofta glömmer bort saker. De viktiga sakerna, som vi lätt tar för givet.
Det är med en lite stickande känsla bakom ögonen som jag minns "mitt gamla jag". Jag tror att jag hade en ganska sällsynt tro på mitt jag, på den tiden. Jag visste saker. Jag trodde på mig själv, och älskade och respekterade mig själv väldigt högt. Det jag vet nu är att den tjejen aldrig försvann, hon lever i allra högsta grad. Hur jag än lyckades tappa allt det, så försvann det inte helt, det är viktigt att komma ihåg.
Jag kommer ihåg :)
Dags att ta tag i träningen!
Förutom att träna upp konditionen så är jogging bra terapi, fler som nyttjar den??
Puss på er :)
Vad händer med kvällsprat?
Nu ytterligare ett blogginlägg bara för att prata av mig. Tänkte till och med dra till med ett risky ett, bara för att jag är så jävla daring hela tiden!
Fuck-tum, är att det måste vara nå fel på min hormon-nivå. För såhär susar inte mina tankar i vanliga fall!
Har ju haft större bröst än vanligt, den senaste tiden också.. Hur som haver, varför känns det som att jag inte kan fatta tag i fasta föremål längre? Jag bara flyter iväg, känslomässigt och i mitt huvud.
It's a little bit funny, this feeling inside.
Har jag sårat Dig? Jag hoppas inte, för det var inte meningen. Vill inte någon något illa! Det hoppas jag att Ni vet.
Är jag kanske lite väl inpulsiv?
- Ja.. Jag är en inpulsmänniska, som gärna träffar människor spontant, så länge det känns bra i min mage. Och för mig är detta fullt vettigt, vad vore jag utan tilliten till mitt egna jag - min intuition?
Denna gång är jag riktigt ute på hal is och halkar. Jag har en känsla av att jag faktiskt har riktiga känslor för någon. Och denna någon släpper inte in mig i sitt privatliv. Som kompis ja, men inte mer. Har man blivit bränd så är det väl lätt att mura in sig på det sättet. Men jag lider verkligen, fryser som aldrig förr. Det är såååå obehagligt rysligt kallt när jag står och lever och våndas vid den här muren. Jag står naken, blottad, putar med läpparna men får ingenting tillbaka. Jag får inte ens nobben! Snälla, kan du ge mig nobben? Kan du inte säga att du inte vill ha mig?! Så jag vet det. Istället ska jag stå här i ovisshet. Räcker inte detta blogginlägget som bevis på att jag faktiskt lider här...
Och så hör man sirenerna utanför. Ilar förbi på Hortlaxvägen. Tillbaka till verkligheten. Det händer runtom en hela tiden. Jag är ledsen :(
Godnatt med er, hoppas ni sover utomordentligt! Det lär jag göra, har ändå jobbar 11,5 timmar idag. Och jävligt kul var det! På tal om sånt som är positivt! Jag är inte tankspridd hela dygnet :) men idag, just nu, kände jag att jag ville dela det med er som tar er tiden att titta in på min blogg :) Puss på er! :)
Suck och stön och vad gör man sen?
Det har hänt gode mycket i mitt liv nu, väldigt mycket som har skakar mina grunder. Detta har tyngt mig, men det är ju bara att gå vidare, le och vara jag.
Måste ge cred till mina vänner, för hur fantastiska ni är! Ni vet vilka ni är!
Nu står jag inför en sommar som kan bli den bästa i mitt liv. Dock så är risken stor att jag kommer vara arbetslös, och då blir det inga resor, sorry brudar, men ni förstår.
Hujja, kan liksom inte skriva det jag verkligen vill skriva...
Okej, det är en person jag smått lärt känna som gör mig sååå svag! Mitt hjärta dunkar och jag vet inte vad jag ska ta mig till :O Jag har nyss blivit singel, och jag känner att jag gör något förbjudet.
Ställer mig frågan hela tiden, hur är det möjligt att jag känner såhär?!?!
Nu måste jag suck it up, göra mig i ordning för stan med mama!
Puss o kram alla!
Knepig person
Galen i big brööder! Och gott vare här! Fick mitt vin igör, och vips är man kör.
Ska man betala, sno eller dra en nit. Kom på mig själv idag, vart tog jag vägen förra året.
Allting händer så fort för mig, för fort för fort för fort för mig.
Jobb hit, och studier bort. Han tjatar och tjatar, vilket jag hatar. Igår och idag, allt blivit bättre!
Min lycka då, min sömn idag. Fick familjebesök, såg Botched! Jag älskar Botched!
Älskar rysk humor. Vill ha sol nu! Men oooh så underbart väder vi har!
Han tjatar, och galen jag blir. "Mördad".. Hm...
Senast jag bakade saffransbröd blev det soptunnan direkt. Vad tråkigt att det är reklam hela tiden.
Loreeeeeeeeeeeeeeeeeeeeen! Finns det någon som är bättre? Nej!
Jag är helt seriös!
Lite rubbad..
Vid årsskiftet 09/10 förändrades allt. En människa, vid namn Mattias dök upp från ingenstans.. Jo, Luleå.. och jag föll som jag aldrig fallit förut. Alltså mer än sex meter!
Det var underbart och så vidare...
Nu ska vi flytta ihop! :D och det kommer bli så skönt med en trea! Hallelujah för drömmar som går i uppfyllelse!
Till er som betyder :)
Hej alla kära!
Känner mig lite ledsen över ett par saker. För mig är det viktigt att inte ta andra för givet. Har alltid sagt att nyckeln till en bra relation är att inte ta varandra för givet. Det står jag prompt fast vid, men jag har kanske inte efterlevt det särskilt väl på sistone. Jag vill hemskt gärna förklara mig.
Alla mina små älsklingar där ute - Ni - betyder så himla mycket för mig! Häromkvällen när jag borstade tänderna tillsammans med min mamma (som vi brukar göra) så kom vi in på kontakter. Vi pratade lite om hur människor förändras och träffar nya människor vid olika tidpunkter i sitt liv. Då insåg jag något jag alltid känt. Jag gillar inte tanken att människor kommer och går i mitt liv. Människor som jag tagit till mig, skrattat med, kramat, litat på. Det gör mig ledsen. Samtidigt så är ju det naturligt. Man byter kanske jobb, och tappar kontakten med några av dem man jobbade med, trots att man trivdes med dem hur bra som helst!
Så förlåt!
Till er som fått lida av att jag prioriterat min tid till min pojkvän. Jag hoppas att ingen känt sig tagen för given!!
Mitt liv har förändrats radikalt det senaste halvåret/året. Anledningen till att jag prioriterat som jag gjort är på grund av att jag har varit så oerfaren. Jag hade ingen som helst aning om hur det skulle vara att verkligen verkligen tycka om någon på det sättet som jag väldigt tidigt tyckte om Mattias. Min nyfikenhet var ju uppstigen till max. Allt jag ville handlade ju om honom. Och när jag hade träffat honom så pass mycket att jag visste att jag skulle fortsätta träffa honom, så kom våra familjer in i bilden och bandet fortsatte rulla.
Ni ska veta att jag tänker på er, saknar er, bryr mig om er och vill umgås med er!
Jag vill inte vara en vän som inte är en vän mot sina vänner. Vad jag menar är att jag vill att mina vänner ska se mig som en god vän. Skärpning ska ske! Jag lovar!
Stor parentes där är dock att jag snart kan komma att flytta till Luleå. Såååå... Då har jag sagt det!
Puss och kram! Tack för mig.
En vecka i Luleå
Nu har jag nyss kommit hem från Lule.. Är sviiiintrött. Har typ varit hos min pojkvän hela veckan men åkte hem och hämtade hunden och for tillbaks. Vilket äventyr för Alva! Hon har fått gå ut på dejt med en jättegullig bichon frisé, nämligen Michaelas hund Teddy! Dooooock... så var Alva lite för påflugen, så det blev inget där!
Nu händer det grejer!!! Jag är inne i en drömmande fas - men icke bara drömmande! Sedan jag träffade min älskade pojkvän Mattias, i julas, så har alla möjliga underbara ting slagit in! Kan inte se något slut på molnen jag vandrar på - knock on wood - och jag är så otroligt tacksam för att jag har fått träffa honom.
När man väntar på något gott, väntar man aldrig för länge, och jag har väntat, och hoppats, och drömt, och letat, och letat lite mer, och tagit det lugnt, och letat ännu mer. Men aldrig trodde jag att jag skulle finna det absolut bästa som över huvud taget gick att finna. Den diamanten som passar som en pusselbit perfekt i varje skåra, grop och utbuktning.
Nu sitter jag här och planerar framtiden i huvudet. Hus! Tomt? Läge? Stad? Område?
Huja..
Det blir jobbigt i hjärnan när man ska ta hänsyn till alla perspektiv. Nära till stan, om inte centralt, nära till skola & vårdcentral, gärna med lite avstånd till grannen så att jag kan ha mina älskade djur. Vill gärna bo vid vatten. Inte så nära stora vägar.
Huvva..
Priser.. Jag skulle ju älska att inte behöva ha bil, med tanke på mitt miljöintresse. Åtminstone bara en bil.
Jaja.. Det är vad som surrar i mitt huvud. Att bygga eget hus lockar väldigt mycket! Så ska in på nätet och kolla tomter nu! Är så exalterad!! I am a dreamer.
Som en ny människa: Gammal, gråhårig och löstandad..
.. and it hurts with every heartbeat
but I don't look back
Still I'm dying with every step I take, but I don't look back
Nu är jag gammal - 20 år - och inom loppet av tio dagar har jag blivit gråhårig ooooch skaffat tandställning, OH hey, vilken omställning!
Det var igår.
Idag har jag inte kunnat tugga över huvud taget! Tänderna har börjat ge efter litegrann och jag kan liksom röra på dem... LÖSA TÄNDER!?!? PANIK?!
Och det gör så fruktansvärt ont. Det känns som att jag fått en rejäl smocka över munnen. Har varit svagt svimfärdig hela dagen, men det känns bättre nu.
Meen (!), äntligen är jag ljusljus igen! Tänkte platina, men gav mig för frissan som tyckte att jag skulle köra ask istället, just på grund av att jag hatar gula nyanser i mitt hår - det får min hy att se pipigt dålig ut. Såå, nu är jag silver igen! Like it a lot!
Bjuder inte på någon bild just nu, där jag ler överdrivet stort för att visa upp min nya metall - jag är alldeles för snorig!
Så till det! Jag - förkyld - igen. Får väl tänka att det var ju faktiskt två månader *försöker bli superglad men kommer på* sedan jag var förkyld i tre månader konstant.
Alltså inte superduperglad över det. 3 sjuka månader minus 2 friska månader = usch, jag ligger på minus.
Nu blir det mat! Tuggfri mat! Gröt. Tjohej leverpastej!
Dagens poäng!
Vem vet, vi kanske har så mycket cancer i vårat samhälle just på grund utav "labratoriekost". (=Mitt personliga uttryck sedan några år tillbaka. Väldigt stolt, såklart! Innebörden rör allt vad tillverkad mat och tilltugg betyder. Godis, konservering, tillsatser m.m.)
Men något som jag tror är farligt vanligt, med alla typer av mediciner, Speciellt dem som vi fått utskrivna av läkare, är att vi slarvar med att läsa bipacksedlarna. Vi har ju redan fått information av läkaren. Eller?
Jag vill lyfta fram nyttan med bipacksedeln! Att läsa den kan förändra ditt liv.
Dagens plus - bipacksedlar
Dagens minus - bieffekter
Tjohej!
